När jag först fick veta att jag fått den stora äran att gästspela som skribent i Världens Bästa Blogg var jag mycket hedrad, men jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva om. Men efter att ha funderat en stund och fått lite tips av en vis man kom jag fram till att det kanske skulle passa sig om jag skulle avhandla det mycket omdiskuterade ämnet alkohol och berätta mina synpunkter om det. Det blir extra intressant då jag faktiskt ganska nyligen fått mig en tankeställare om det och ändrat mitt sätt att se på det.

I alla fall, så kan jag börja med att säga att jag verkligen inte är nykterist. Jag avnjuter alkohol mycket och ofta. Under gymnasietiden diskuterades ämnet flitigt och jag stod alltid på samma sida, även om jag alltid förstod ”nykteristernas” poänger. Det snackades mycket of hur alkohol är ett gift och hur vi kunde utsätta oss själva för det, och där har vi egentligen inget vettigt svar. Det är som med cigaretter, knark, snus och mycket annat. Det är gott, men kanske inte speciellt bra för oss egentligen. Vi använder det för att vi tycker om det, men egentligen är det ju bra dumt. Jag menar, vi skulle ju inte börja dricka arsenik även om det var en utsökt smak på det.

Men jag vill också klargöra att det finns lika grader på denna giftskala eller vad man ska kalla det. Alkohol kan mycket väl kallas för ett gift, men jämfört med knark är det inte mycket till gift. Orsaken till att jag själv har avnjutit det under många år är helt enkelt att jag uppskattat smaken och känslan jag får av det.

Men sedan har jag nyligen börjat på folkhögskola och där har mitt synsätt ändrats litegrann. Folkhögskolor har ett rykte av sig att ha en väldigt hård alkoholpolicy vad jag har hört, men något sådant existerar inte här. Vi får till och med supa i skolans lokaler, även om de föredrar att vi är i en stuga som de har sett till att vi får hyra för en billig peng genom skolan. Ibland känns det nästan som om de uppmuntrar det och det känns lite fel. Det skulle vara helt okej om folk kunde behärska sig och inte balla ur, men tyvärr finns det en hel del här som gör så. Under åren har jag själv nästan alltid varit sån att jag kan säga till mig själv när jag ska sluta, men här har jag nu märkt att friheten och folks oförmåga att ta hand om sig själva smittar ner alla, inklusive mig. Det har lett till en hel del kvällar som jag inte minns mycket av alls, och så vill jag inte ha det.

Följden har blivit att mitt alkoholintag har minskat kraftigt. Jag dricker fortfarande, det gör jag, och jag blir fortfarande full. Men inte lika ofta, och inte lika dräggfull som jag kunde bli förut och det känns som om det är bra. Nykterist kommer jag nog aldrig bli, men jag har nu i alla fall hittat en hyfsad sund inställning till alkohol och det är ju alltid nåt!

Jag vet inte direkt om detta inlägg lägger upp för någon debatt, men det kanske inte direkt var mitt syfte heller. Jag ville helt enkelt dela med mig om hur skaparna av denna blogg faktiskt har gjort en skillnad. Be proud!

Over and Out, Niclas Pettersson!

Denna artikel är förvisso ganska gammal (2006-11-16), men ändå tämligen intressant!

Där beskrivs ett fenomen som jag inte visste fanns. Eller hur många har hört talas om militanta nykterister!? Den vegetarianska motsvarigheten har jag stött på (inte bokstavligt), men aldrig detta! Eller har ni?

Vilket fall som helst så fascinerar det mig. Militant nykterist. Det låter så hårt. Så skoningslöst. Barbariskt. Jag föreställer mig en hop galna människor som dansar runt nakna, skriker halsarna av sig och kastar mjölkpaketsbomber mot systembolagsfönster. Eller kanske mystiska män med turbaner som kapar brandstationer och sprutar sönder krogar med högtrycksvattensprutor! Extremt häftiga människor helt enkelt.

Artikeln gjorde mig lite konfunderad. Jag blev tvungen att ompröva mina värderingar en aning. Mina drömmar och mål med livet verkade helt plötsligt ganska tråkiga.

Anonyma nykterister. Hur kul låter det? Hur mycket action innebär det? Nej mina vänner, det är dags för något nytt, fräscht och revolutionerande! Jag föreslår inte bara ett namnbyte, utan även en hel del korrigeringar i verksamheten. Låt oss sluta vara så töntiga och försiktiga. Mer rakt på sak. Det har, vad jag vet aldrig skadat nån.

Tänk er själva! Vi kunde ha häftiga uniformer, och måla oss i ansiktet som läskiga indianer! Allt sånt som har längtat till sedan man var litet slangbelle-skjutande bajsbarn. Folk skulle se på oss och tänka:

Jag vill vara som dem!

Vi skulle bli kända, eftertraktade! Världen skulle fortsätta vara förtryckt under vår makt, inte falla i händerna på de nu hotande politikerna!

Vänner, gör mig till viljes! Följ mitt exempel, bli en av de skräckinjagande MILITANTA NYKTERISTERNA!

Tyrann Petter ”Den Hårde” Rylén

Tack, men nej tack, Iogete Enteo.

Nykterhetsrörelser behövs. De har genom tiderna bidragit till att massvis med människor har kunnat få ett bättre liv. En gemenskap erbjuds där alla kan vara sig själva och inte behöver känna någon press att dricka.

Visionen är fantastisk. En värld utan alkohol.

Det är på vägen dit som det går snett. IOGT-NTO fyller inte sitt syfte. Jag pratar om föreningens krav på nykterhet. Nolltolerans är väldigt bra för ett fåtal människor, som alkoholister och andra som inte klarar av att hålla sig från spriten. Men det ger fel signaler till samhället.

Genom att inte tillåta alkohol skärmar man av sig. Man vinner inga medlemmar som inte redan är på sin sida. De når inte ut till tillräckligt mycket människor. I dagens samhälle är en total avsaknad av alkohol ofta någonting som ligger alltför lång borta.

Vad vi behöver är en nykterhetsrörelse som finns och syns bland mitt ibland människor. Som ligger nära. Låt mig förklara vad jag är ute efter:

En rörelse med syfte att få människor att dricka mindre. Arbetet ska handla om att minska den press och det  negativa grupptryck som ofta uppstår när alkohol är med i bilden. Det ska fokuseras på att lära ungdomar att ha roligt utan alkohol, vilket man gör genom att ha roligt utan alkohol.

Medlemskraven är enkla: Var nykter på träffar och möten och håll med om att ingen ska känna sig pressad att dricka som inte vill.

Att inte förbjuda alkohol innebär att alla kan vara med. Alla kan hålla med om att ingen ska känna sig pressad att dricka. Och alla kan ha roligt. När massvis med människor sedan är med så finns helt plötsligt ett väldigt stort och viktigt ansikte som kan gör ett enormt stort intryck.

Men ni behöver inte känna er oroliga. Vi finns redan. Vi kallar oss ANONYMA NYKTERISTER, och har redan förändrat klimatet på en hel skola. Nu är det världens tur. Vi planerar i skrivande stund en hemsida, där vem som helst ska kunna gå in och diskutera. Öppet och ödmjukt.

För det är så man förändrar världen.

Förändringens fläktande flanör, Petter

Tillägnat Daniel Svärd:

Tro på dig själv.

Det snackas det mycket om. Självförtroende. Att man ska vara stark och inte bry sig så mycket om vad andra säger. Våga ta för sig, våga stå för det man gör, våga göra saker.

Men när det sen accepteras att börja dricka alkohol redan i högstadiet, så raseras alla dessa uppbyggliga tankar. Våra föräldrar och andra vuxna, som lär oss detta, uppfostrar oss till att tro på oss själva, framstår som hycklare.

När ungdomarna lär sig att använda alkohol för att lättare våga göra saker, skapas till slut dagens svenska samhälle. Ett samhälle där få väljer att sätta sig bredvid någon de inte känner på bussen, där få vågar prata med människor de inte träffat förut eller vågar förklara sin kärlek till den de gillar. Utan alkohol.

Alkoholen hämmar. Jättemycket. Och då syftar jag inte på de uppenbara bieffekterna av berusning, såsom sänkt reaktionsförmåga, dålig balans, nedsatt omdöme och allmänt försämrad talförmåga (för att inte tala om tankeförmåga!).

Nej, jag syftar på de hämningar som påverkar oss hela tiden. Hämningar som kommer av vårt behov av alkohol för att släppa lös, för att våga. De bildar ett skal, som håller oss inne och gör oss till ett jävligt tråkigt folk. Istället för att träna på att våga och utvecklas som människor så gömmer vi oss under detta skal och kryper bara ut när vi bedövat oss med en lagom dos gift.

Vi är lata. Vi är rädda. Ett sköldpaddsfolk.

Vad ska vi göra åt det här då? Jo, det som utgör grunden i föreningen Anonyma Nykteristers manifest:

Se till att ha det där lilla extra roliga som alkoholen ger, men utan alkohol.

Det går. Jag vet, jag har provat.

Pontus

Så där ja. Nu fångade jag allt ert intresse. Det är naturligtvis inte sant.

Dock blir jag lite irriterad. I ett antal dagar har jag nu försökt leta mig runt här på internet efter en diskussion. En diskussion om alkohol. Jag har hittat några stycken.  Det tråkiga är att det knappt är några diskussioner. Anledning: BARA nykterister skriver!

Så jag försökte provocera er lite här i min blogg. För att se om ni kunde tända till. Men ikke sa nikke, det var bara Sarah som verkade ilskna till en aning.

Nu frågar jag er alkoholdrickande människor, varför skriver ni inte? Har ni inga argument? Är ni rädda att vi ska se ner på er? Vad är det frågan om? Jag förstår inte. Jag skriver att ni har låg IQ och ni sitter tysta som möss! Jag vet att ni finns där och tycker annorlunda än vad jag gör. Snälla hjälp mina fördomar och skriv!

Tack på förhand!

Förste Nykterist Petter Rylén

Bokstavligt talat. Jag kan inte sluta tänka på det. Hemska substans.

De senaste dagarna har jag funderat en hel del. Jag suttit mycket vid datorn och letat efter intressanta saker att lära sig, och att skriva om. Nu är jag klar. Det finns nämligen en sak, som det skrivs alldeles för lite om. Det är en sak som berör nästan alla, men som få egentligen har tänkt igenom särskilt väl.

Vi behöver starta en debatt angående alkohol. Jag har mer och mer börjat inse att jag är en utav dem som borde se till att göra det. Så många liv som slocknar eller helt förstörs på grund av denna drog, och samtidigt så lite som görs för att hindra det, gör mig galen.

Efter ett par minuters intensivt tänkande kom jag fram till att det finns i huvudsak två sätt om man ska förändra världen på denna punkt. Antingen går man den traditionella vägen genom politik, lokala handlingsplaner och information i skolan etc, eller också så skapar man en trend. En ny ”inne-grej”. Mina damer och herrar, det ska härmed bli mode att vara nykterist!

Eller kanske inte riktigt. Det viktiga är inte att alla är nykterister. Det viktiga är en medvetenhet om att man inte behöver dricka för att ha roligt, och stärka självkänslan hos människor så mycket att de inte behöver dricka för att dämpa sin osäkerhet. Om vi lyckas med det har vi vunnit mycket.

Från och med nu behöver ni inte oroa er. Ni behöver inte dricka alkohol för att passa in i samhället. Såna tankar hör till historien. Nej vänner, jag uppmanar er, var moderna svenskar – drick inte alkohol! Det är nämligen UTE!!!!

SKÅL!!!!!!!!!!

* Titeln syftar naturligtvis på att alkohol är skit.

Hej.

Det var ett tag sen vi senast hördes (syntes?) av. Anledningen heter Gotland, eller det är i alla fall där jag är. Jag bor i en liten stuga (alltså, stugan är hel, men vi bor i halva) med min kära familj (alltså, de är inte… äsch…).

I onsdags kväll spelade 70-tals-gubb-rock-Norrköpingsbandet Eldkvarn på Warfsholm (eller Varvsholm på modärn swänskah), gården där vi bor. Vi lyssnade inte, men när vi satt och åt var det svårt att undgå att höra de smäktande tonerna.

Nu ska jag inte slösa värdefull spaltmeter av denna blogg på att recensera konserten. Istället tänkte jag, likt en sann romantisk bohem, fundera över en av bandets låttitlar:

”Fulla för kärlekens skull”

För mig känns det väldigt främmande. Den biten passar inte in i min världsbilds pussel, varken logiskt eller känslomässigt.

Jag trodde det hette ”berusad av kärlek”, inte ”kär av berusning”.

Men i vanlig ordning i frågor som denna saknar jag erfarenhet, och i vanlig ordning vänder jag mig till er, kära (och fulla) läsare.

Vad har ni för tankar om kombinationen kärlek och alkohol?

Pontus

PS. Alternativ titel till det här inlägget är: ”Eldkvarn – Grinding Hearts since 1971″. DS.