Fulla för kärlekens skull?
Hej.
Det var ett tag sen vi senast hördes (syntes?) av. Anledningen heter Gotland, eller det är i alla fall där jag är. Jag bor i en liten stuga (alltså, stugan är hel, men vi bor i halva) med min kära familj (alltså, de är inte… äsch…).
I onsdags kväll spelade 70-tals-gubb-rock-Norrköpingsbandet Eldkvarn på Warfsholm (eller Varvsholm på modärn swänskah), gården där vi bor. Vi lyssnade inte, men när vi satt och åt var det svårt att undgå att höra de smäktande tonerna.
Nu ska jag inte slösa värdefull spaltmeter av denna blogg på att recensera konserten. Istället tänkte jag, likt en sann romantisk bohem, fundera över en av bandets låttitlar:
”Fulla för kärlekens skull”
För mig känns det väldigt främmande. Den biten passar inte in i min världsbilds pussel, varken logiskt eller känslomässigt.
Jag trodde det hette ”berusad av kärlek”, inte ”kär av berusning”.
Men i vanlig ordning i frågor som denna saknar jag erfarenhet, och i vanlig ordning vänder jag mig till er, kära (och fulla) läsare.
Vad har ni för tankar om kombinationen kärlek och alkohol?
Pontus
PS. Alternativ titel till det här inlägget är: ”Eldkvarn – Grinding Hearts since 1971″. DS.
Pontus
Petter
Det är mycket enklare att älska om man är full. Dock kanske man inte alls älskar lika mycket när man sen är nykter, eller den ena parten kansnek inte gör det. Då kan det bli problem. Det är min analys
Intressant!
Det är en svår fråga, och jag är väl förmodligen varken kär eller full. Men skulle kunna säga som så att det finns en hel del olika sorters kärlek, dock bara en sorts alkohol.
Om man skulle lägga ihop alla sorters kärlek (för enkelhetens skull) så skulle jag uppskatta att den fick cirka 98 av 99 bloggar. När jag gör den bedömningen så räknar jag inte alla olika typer av negativa beroenden (t.e.x droger) som kärlek. Anledning till att det inte blir riktigt full pott är att jag har vissa erfarenheter av psykiska påfrestningar från kärlek.
Och så till alkoholen. 3 bloggar av 99! Grattis alkoholen! De 3 poängen tar du för att du är bra att använda som rengöring och dylikt.
Jag tror inte det behövs någon sammanfattning.
ååå varsågod, det var så lite! =) Hm… var skickade jag det ifrån nu igen…? angående activities, sure, ring mej bara… jag har inte ork att ta tag i nåt just nu. jag måste typ… packa ur min ryggsäck och sova i tre dygn. Ses!
Neheeej förresten, kombination kärlek+alkohol: Jag tror att man inte har funnit den rätta om man måste bedöva hjärnan först för att våga umgås med den. Punkt.
Nikolaus: Enklare kanske, men frågan är om det är bättre?
Petter: Du är så galet flummig. Jag älskar det! :-D (Och jag är inte full!)
Lollo: Svarade du på ett mejl här nu? Jag blir lite förvirrad.
On topic så håller jag med dig, men jag kan tänka mig att rätt många använder alkohol för att våga finna den rätta.
Bätrre är ju relativt. En del kanske tycker det är bättre, en del kanske inte gör det
Det blir ju vad man gör det till..
Om det skulle gå att mäta hur mycket dåligt alkoholen har orsakat kärleken och hur mycket den har underlättat, så tror jag att man skulle se att resultatet blir övervägande negativt. Eller vad tror ni?
Nikolaus: Fegt svar där.
Niklas: Jag har fått för mig i mitt stilla sinne att saker oftare inte blir som man har tänkt sig när man är full.
Petter: Jag tror att de enda fördelarna alkohol bidrar med är kortsiktiga. På lång sikt, sammantaget är det helt klart mer negativt.
Yes, låt oss bli bra på att älska med hela våra härtan, förnuft och sinnen, utan hjälpmedlet alkohol som har så mycket baksidor. :)
Kärleken sitter inte i alkoholen, den sitter i människan och i hjärnan eller hjärtat och den som påstår något annat ljuger.